Announcement

Collapse
No announcement yet.

Varje anständig människa är självisk - ett praktiskt exempel

Collapse
X
 
  • Filter
  • Tid
  • Visa
Clear All
new posts

  • Varje anständig människa är självisk - ett praktiskt exempel

    Varje anständig människa är självisk. Låt mig illustrera detta med ett par exempel.

    Kalle stiger upp klockan 5:00 på morgonen. Han väcker sin hustru, som han älskar. De äter frukost tillsammans. Kalle njuter av denna lugna stund. Kärleken han känner till sin hustru är härlig. För att försäkra sig om att hon skall fortsätta att älska honom tillbaka, är han alltid ärlig mot henne. Han vet att han skulle förstöra sitt eget liv, om han ljög för henne, och om hon därför lämnade honom. Kl. 6:00 tar Kalle tunnelbanan till jobbet. Han är noga med att betala. Han vet att han skulle motverka sina egna intressen om han plankade. Även om han inte åkte fast, skulle han ju motverka Connex´ möjligheter att driva tunnelbanan på ett bra sätt åt honom, om han snuvade dem på betalningen.

    Kl. 7:00 börjar Kalle jobba. Han är noga med kvalitén på det han tillverkar, och han ligger i hela arbetsdagen. Han vill att hans arbetsköpare skall vara nöjd med honom, så att han får behålla sitt jobb, och så att han dessutom får chanser att avancera. Under arbetsdagen är Kalle artig mot sina arbetskamrater. Han vistas på arbetsplatsen 40 timmar i veckan, så det ligger i hans intresse att stämningen på arbetsplatsen förblir god. Det skulle ju inte vara trevligt att vistas på en arbetsplats där alla baktalade varandra, förolämpade varandra o.s.v.

    När han åker hem kl. 16:00 trivs Kalle med sig själv. Han vet att han har gjort ett bra jobb under dagen, så han upplever en angenäm känsla av stolthet. Han bara går förbi baren på vägen hem, utan en tanke på att kliva in. Han vill inte slösa bort sina pengar på sprit. Han har viktigare saker att använda sina pengar till. Han sparar 20% av sin nettolön varje månad, därför att han vill bygga upp ett kapital, så att han ska kunna köpa ett eget hus. Han vill ha en villa i ett trevligt grönområde. Han tycker att det skulle vara den idealiska uppväxtmiljön för barnen som han planerar att skaffa sig med sin hustru så småningom.

    När han nästan är hemma får han syn på en buse som håller på att rycka en väska från en gammal dam. Kalle ryter och börjar springa mot busen. Busen springer iväg, när han ser att han har blivit uppmärksammad. Den gamla damen tackar Kalle. Kalle förklarar för henne att han gjorde det därför att det ligger i alla skötsamma medborgares intresse att hålla efter busarna i samhället. Om brottslingarna fick komma undan med att viktimisera folk, kunde det ju nästa gång bli han själv eller hans hustru som blev bestulen. Kalle ringer förstås polisen med sin mobiltelefon, så att de kan ta fast busen. Kalle kommer hem sent, p.g.a. incidenten med väskryckningen. Han får ju ägna en del tid åt att beskriva för polisen hur busen såg ut, och andra detaljer om brottet. Hans hustru litar utan vidare på honom när han berättar om varför han är sen. Hon vet av erfarenhet att Kalle inte ljuger för henne.

    Kalle njuter av middagen som hans hustru lagar åt honom. Hon är alltid noga med att laga god mat åt honom, eftersom han behandlar henne så väl. Efter middagen sätter sig Kalle, mätt och belåten, vid sin dator, och sätter igång med kvällens språkstudier. Kalle tar en kurs via Internet, för att lära sig att tala och skriva flytande engelska. Han räknar med att han ska kunna skaffa sig ett bättre jobb om han lär sig engelska. Kl. 21:00 blir han klar med studierna. Han och hans fru lägger sig, så att de ska orka stiga upp i tid morgonen därpå. Kalle avslutar ännu en trivsam dag med en skön kärleksstund tillsammans med hustrun, och somnar utan problem. Livet är härligt.

    Pelle vaknar kl. 10:00 på morgonen samma dag i samma kvarter. Han stönar, eftersom baksmällan är outhärdlig. Hans hustru slänger några ägg i stekpannan åt honom. De blir vidbrända, eftersom hon inte bryr sig. Tja, vilken kvinna skulle kunna känna kärlek till en sådan parasit som Pelle? Pelle grimaserar medan han tvingar sig att svälja eländet. ”Skall du köpa den där nya plattskärms TV:n idag, som du lovade göra?” fräser hustrun åt Pelle. ”Javisst, Tuttan, javisst!” ljuger han hastigt. Han kommer nu ihåg att han igår kväll visst spelade bort pengarna som skulle ha gått till TV-köpet på kasinot. Han börjar oroa sig för hur han snabbt skall kunna skaffa pengar till TV:n, eller alternativt hitta en bortförklaring som hustrun kommer att acceptera. ”Livet är ett elände!” tänker han till sig själv, medan han motvilligt börjar anstränga sina grå celler för att hitta en väg ut ur den här senaste krisen. Hans hustru nickar med huvudet när han säger att han visst ska köpa plattskärms TV:n och säger med en sarkastisk röst ”Jaja, det ska du säkert, säkert!”. Hon tror inte ett dugg på Pelle. Hon vet vilken sorts man han är. ”Varför gifte jag mig med honom?” tänker hon till sig själv.

    Efter frukosten tar Pelle en näve tabletter. Han vill så gärna må bra. Men tabletterna hjälper inte. Kl. 12:00 går han ut. Han säger till sin hustru att han nu skall köpa den där plattskärms TV:n. ”Du ska bli så glad när du ser den fina TV:n, Tuttan” försäkrar han henne. Hustrun grymtar bara. Men hon är glad för att hon i alla fall blir av med honom några timmar. Tillvaron känns mera uthärdlig när han inte är i närheten. Pelle går ner till baren. Han spenderar sina sista slantar på några groggar. Medan han sitter och super går han igenom alla knep han känner till för att skaffa 10.000 kronor. Det är vad han behöver för att kunna betala priset för en plattskärms TV. Hästkapplöpningsbanan är öppen. Men han har inga stålar att spela med. Och han vet att det är uteslutet att lånehajarna där skulle låna honom ännu mera pengar att spela med. Han är redan djupt skuldsatt. Han kanske kunde sälja lite knark till pundarna i parken? Men han har själv förbrukat allt av den där narkotikan som han köpte in för en vecka sedan. Han kanske skulle kunna råna en butik? Men han har inga skjutvapen. Han kanske snabbt skulle kunna göra en attrapp, och bluffa? Tankarna går vidare. ”Ojojoj! Varför spelade jag bort alla pengarna igår?” frågar han sig själv. Men han vet egentligen svaret: "Därför att du är en sådan där människa som har vant sig vid att inte tänka." Kl. 16:00 är groggarna och de sista slantarna slut – och Pelle har fortfarande inte kommit på något sätt att skaffa 10.000 kronor.

    Han ragglar hemåt. ”Vad skall jag kunna säga till kärringen?” frågar han sig själv desperat. På vägen hem råkar han få syn på en gammal dam. En tanke slår honom. Kanske hon har stålar i den där handväskan? Om Pelle vore rationell, skulle han inse att chansen för att en dam skulle ha hela 10.000 kronor i kontanter i en handväska är försvinnande liten. Men tabletterna som han tog tidigare på dagen, kombinerat med groggarna, har förstört hans omdöme. Så Pelle handlar på stundens ingivelse och gör en ansats att rycka åt sig handväskan. Men någon ryter åt honom. Pelle vänder sig om och ser en man kommande springande i full fart. Pelle får panik och springer iväg. Han lyckas ta sig hem. Så snart han har kommit inför dörren fräser hans hustru åt honom ”Var f-n är plattskärms TV:n? Och varför är du så andfådd?” Pelle gör som han är van vid och hittar snabbt på en lögn ”Jo, Tuttan, du skulle inte tro vad jag har varit med om. Jag köpte faktiskt plattskärms TV:n. Du skulle ha sett den! Den var jättefin. Men när jag nästan var hem med den, bara några kvarter härifrån, dök ett gäng usla ynglingar upp och hotade mig med kniv. De tvingade mig att lämna ifrån mig plattskärms TV:n. Några av dem stack med TV:n, och resten började jaga mig. Det var nätt och jämt så att jag klarade mig undan oskadd. Jag är så ledsen, Tuttan! Tro mig.” ”Ditt arsel!” skriker Pelles hustru. ”Du har säkert spelat bort våra pengar igen. Och du tror att jag är så korkad att jag ska gå på ännu en av dina genomskinliga lögner? Vad tar du mig för, ditt svin!?”

    Pelle skriker ”Du ska förfan inte tala sådär till mig!”. Hustrun skriker tillbaka. Det hela utvecklas till ett praktgräl. Plötsligen tappar Pelle besinningen. Stressen, kombinerat med tabletterna han har tagit under dagen, och groggarna han drack på baren, tar ut sin rätt. Pelle går in i en vägg, tar ett strupgrepp om sin hustru och stryper henne till döds. Strax därefter ringer det på dörren. ”Hallå! Det är polisen. Vi vill prata med dig angående ett försök till väskryckning.” ropas det genom dörren. Pelle drabbas av panikångest. Han rusar fram och tillbaka genom lägenheten. Polisen öppnar dörren med vicevärdens huvudnyckel. De ser Pelles hustru liggande livlös på golvet. De griper Pelle.

    Vilken av de två människorna vars liv vi fick en inblick i ovan är självisk? Kalle eller Pelle? Pelle ”tänkte bara på sig själv”. Fast han tänkte inte mycket. Han gjorde det som passade honom, det som han kände för att göra. Och han visade ingen hänsyn till andra människor. Var han självisk?

    Tänk efter. En självisk människa är en som gör det som ligger i hennes intresse. Kan någon ärlig människa förneka att Kalles liv var ett på alla sätt ett bra och lyckligt liv, och att Kalle därför gjorde det som låg i hans intresse? Kan någon ärlig människa förneka att Pelles liv var ett fullständigt misslyckande, och att Pelle därför inte gjorde det som låg i hans intresse? Kan någon ärlig människa då förneka att det var Kalle som var självisk, och att det istället därför var Pelle som varosjälvisk? I ordets rätta bemärkelse?
    Last edited by henriku; 07-05-2020, 02:56 PM.
Working...
X