Announcement

Collapse
No announcement yet.

Fri Vilja är en Subkategori av Kausalitet

Collapse
X
 
  • Filter
  • Tid
  • Visa
Clear All
new posts

  • Fri Vilja är en Subkategori av Kausalitet

    FRI VILJA ÄR EN SUBKATEGORI AV KAUSALITET - DEL 1

    Många människor i det moderna Sverige har svårt att fatta vi alla är utrustade med fri vilja. ”Fri vilja bara kan inte finnas i verkligheten, därför att då skulle lagen om orsak och verkan ej alltid vara giltig” är deras resonemang. M.a.o. många människor i den moderna världen har lärt sig i sina unga år, från moderna bedrägliga filosofer, att om den existerade då skulle fri vilja vara ett undantag från lagen om orsak och verkan. Och några undantag från lagen om orsak och verkan - det vet vi ej kan finnas i verkligheten!

    Eftersom de indoktrinerades med denna felaktiga idé medan de var unga, så är denna idé så pass djupt rotad i människornas medvetande att de ej förmår ens föreställa sig att vi människor har fri vilja – trots att vi egentligen vet att vi fattar val precis hela tiden då vi är vakna. Människor idag, för att de är ”felprogrammerade” med modern filosofi förmår inte se något som hela tiden finns rakt framför ögonen för dem – nämligen att de faktiskt besitter fri vilja. Den moderna filosofin utgör en slöja som hindrar alltför många att se enkla sanningar.

    Men – fri vilja är ej ett undantag från kausaliteten (d.v.s. lagen om orsak och verkan). Fri vilja är istället en subkategori av kausalitet. För att fatta detta måste vi börja med att inse att lagen om orsak och verkan inte säger att varje händelse i verkligheten orsakas av tidigare händelser, i stil med biljardbollar som far runt och krockar med varandra. Korrekt förstådd och formulerad säger lagen om orsak och verkan att varje händelse i verkligheten orsakas av naturen hos den entitet som agerar. Så om en biljardboll krockar med en annan biljardboll händer det att den senare rör sig rekylmässigt. Men om en biljardboll krockar med en rund såpbubbla händer något helt annat. Därför att en såpbubblas natur är annorlunda än en biljardbolls natur. Ett annat exempel på kausalitet: Om jag släpper en brinnande tändsticka ner i en hink fylld med vatten, slocknar tändstickan. Men om jag släpper en brinnande tändsticka ner i en hink fylld med bensin händer något helt annat! Eftersom bensinens natur är helt annorlunda än vattnets natur.

    Principen att människan har fri vilja säger således att det ligger i människans natur hon kan välja och måste välja. Lagen om orsak och verkan uttrycker sig på ett annat sätt för människor än den gör för övriga djur samt för icke-levande entiteter därför att människans natur är olika de senares. Kausaliteten säger att människans natur är sådan att hon måste välja.

    Men – hur opererar kausaliteten då en människa väljer mellan olika alternativ? Jo, närhelst en människa väljer så är det mellan att ”sätta på” eller ”stänga av” sitt medvetande som hon väljer. Människan är den enda idag kända entiteten i universum som är utrustad med ett medvetande som ej fungerar automatiskt.

    Var och en av oss vet av erfarenhet att vi i varje vaket ögonblick kan fokusera vår uppmärksamhet på något, eller låta bli. Om vi håller på att läsa en bok då kanske vi frestas till att låta oss själva bli ofokuserad på innehållet i boken, ifall vi upplever boken som ”tråkig”. Att uppnå och vidmakthålla ett kognitivt fokus på något därute i verkligheten kräver alltid en mental ansträngning. Och vi kan alltid välja mellan att prestera den erforderliga ansträngningen, eller låta bli.

    En annan sak som var och en av oss vet av erfarenhet är att när vi konfronteras med något tråkigt så kan vi antingen välja att se verklighetens fakta i vitögat, eller så kan vi välja att evadera den tråkiga kunskapen. Att evadera en tanke betyder att vi så att säga förskjuter bort tanken, d.v.s. vi för den ut ur vårt medvetandes fokus. T.ex. om jag är en gift man, och en dag träffar jag en underskön ung kvinna som flirtar med mig och försöker förföra mig, då kan jag i det kritiska ögonblicket välja att förskjuta tanken att det jag har lust att göra just då är förbjudet. Jag kan intala mig själv att ingen skada blir skedd ifall min hustru aldrig får veta att jag har varit otrogen mot henne – och sedan kan jag ha en affär med den där undersköna unga kvinnan, utan att tänka på de troliga negativa konsekvenserna. Ett annat exempel skulle kunna vara att jag lider av diabetes. Och en dag bjuds jag på en smaskig glassbakelse. Jag vet egentligen att den där glassbakelsen är en sockerbomb och att jag skulle skada mig själv om jag tillät mig att äta den. Men om jag känner mig frestad så kan jag faktiskt välja att förskjuta alla tankar på min egen hälsa och sedan frossa i glassbakelsen.

    Hemligheten med människan är att hennes medvetande ej är automatisk - den är istället viljestyrd. Människans medvetande är självreglerande. Det är våra tankar som ger upphov till våra handlingar därute i verkligheten. Och det är vår fria vilja som i hög grad bestämmer vilka tankar vi tänker. Vårt val att antingen tänka eller låta bli är första steget i kausaliteten. Sedan blir andra steget den handling som vårt val att tänka eller inte ger upphov till.

    Att den fri viljan är en subkategori till kausalitet innebär inte att den är lika med determinismen. Det som en människa väljer att göra är aldrig nödvändig i betydelsen att det inte hade kunnat varit annorlunda. En människas val är inte framtvingade av tidigare händelser i den människans liv. Och valet är aldrig framtvingad av fysiska (elektriska eller kemiska) processer i den människans hjärna. Varje människas samtliga val är orsakade av hennes väljande. Det är handlingen att välja att sätta på medvetandet som orsakar tanken som sedan uppstår i vederbörandes medvetande. Närhelst du väljer att tänka måste det – naturligtvis – uppstå en tanke i ditt medvetande!

    Lår oss åskådliggöra kausaliteten i den fria viljan genom att följa processen i ett utförligt konkret exempel:

    En man, Erik, är på jakt efter en kvinnlig livspartner - en hustru d.v.s. Han känner flera olika kvinnor. En av dem, Eva, är underskön – men hon är en slampa. Hon ligger med män till höger och vänster. Erik frestas att gifta sig med Eva bara för att hon är underskön. Erik skulle nu kunna frestas till att fokusera på hennes skönhet allena och underlåta att tänka på hennes promiskuitet. Om Erik valde att ej göra sig ansträngningen att tänka skulle det kanske sluta med att han gifte sig med Eva.

    Men förutom fysisk skönhet sätter Erik också värde på intellektuell stimulans. Han gillar givande diskussioner med en intelligent samtalspartner, som klarar av att ge honom intellektuellt tuggmotstånd. Erik känner en intelligent kvinna, Klara, som jobbar som historielärare på det närmaste universitetet. Erik skulle kunna välja att fokusera sitt förnuft på den intellektuella stimulansen som Klara skulle kunna förse honom med. Då kanske det hela skulle sluta med att han gifte sig med Klara.

    Men innan Erik slår till väljer han att fundera ett tag. Han kommer då ihåg att han verkligen längtar efter att ha barn. Och Klara vill prioritera sin karriär som historielärare framför den tidskrävande uppgiften att uppfostra barn. Så Erik väljer att investera tid i att fundera mera på sina möjligheter. Han kommer ihåg att en kvinna han känner, Maria, jobbar på ett daghem i närheten och att hon av allt att döma älskar barn. Erik överväger att gifta sig med Maria.

    Men sedan kommer han ihåg att Maria har en taskig privatekonomi därför att hon tenderar att spendera för mycket pengar på prylar. Kanske Maria inte skulle visa sig bli en idealisk mamma till Eriks barn? Erik väljer att göra sig mödan att fundera vidare. Till slut kommer han ihåg Ingrid, en tjej som gick i skolan med honom då han var ung. Ingrid jobbar numera som banktjänsteman på en bank. Hon är bra på att ha koll på pengar. Hon lever inom sina tillgångar. Och hon besitter en hög grad av intelligens. Dessutom är hon tämligen snygg.

    Erik funderar och funderar. Han väger de olika möjliga kvinnornas egenskaper mot varandra. Till slut kommer Erik fram till slutsatsen att Ingrid besitter samtliga egenskaper som han sätter värde på i tämligen hög grad. Ingrid kanske inte är fullt lika vacker som Eva. Och Ingrid är nog inte fullt lika intelligent och lärd som Klara. Och Ingrid är inte riktigt lika barnkär som Maria – men då han väljer att göra sig mödan att träffa Ingrid och fråga henne så visar det sig att hon faktiskt vill ha några barn.

    Till slut, efter att ha valt att väga alla relevanta faktorer mot varandra så kommer Erik fram till att han vill göra Ingrid till sin hustru. Och hans vidare liv blir en framgång.

    I den fiktiva historien ovan hade Erik ett antal alternativa möjligheter. Men vare sig Evas skönhet, Klaras intelligens, Marias villighet att skaffa barn eller Ingrids fördel som ”allround”-bästa alternativet tvingade Erik till att gifta sig med dem. Erik kunde ha valt att gifta sig med Eva, ifall han hade valt att strunta i att tänka överhuvudtaget och bara följde sina fysiska drifters ”vägledning”. Han kunde även ha fastnat för Klara, om han hade varit aningen kognitivt lat och hade valt att sluta tänka så snart han fick tanken att Klaras intelligens verkade lockande. Erik kunde även ha fastnat för Maria, om han hade valt att sluta tänka i samma ögonblick som Marias tendens att älska barn inträdde i hans tankar. Men – Erik var noggrann. Han gjorde ett poäng av att tänka igenom sina möjligheter riktigt ingående. Och därför kom han fram till att Ingrid var den rätta för honom.

    Var och en av oss torde känna igen oss i den här historian. Vi kanske inte har övervägt våra olika möjliga alternativ så mycket i just frågan om vem vi ska gifta oss med. Men vi har alltihopa, vågar jag anta, varit med om liknande valprocesser i många både små och stora frågor.





    Last edited by henriku; 07-18-2020, 02:24 PM.

  • #2
    FRI VILJA ÄR EN SUBKATEGORI AV KAUSALITET - DEL 2

    Själv har jag varit med om att jag väljer mellan olika alternativ då jag sätter på min iPod och måste välja mellan många hundratals låtar och spellistor som jag har lagrat i den. Jag måste tänka på och värdera olika egenskaper som jag gillar i olika hög grad hos de olika låtarna för att fatta ett vettigt val. Ingen faktor i miljön eller egenskap hos min hjärna tvingade mig till att lyssna på låten Kids in America eller alternativt låten Highway Star. Jag kunde ha fastnat för den förra för att den är en ”glad” låt - eller för den senare för att den är en ”häftig” låt. Det här med att välja musik på min iPod är ett ”litet”, mindre viktigt exempel på en valsituation som jag har varit i otals gångar.

    En ”större”, för mitt liv viktigare, valsituation som jag har varit med om har varit den att välja mellan olika alternativ då jag har investerat mina besparingar. Jag valde att bli en aktiesparare i min ungdom. När jag skulle välja vilka bland alla olika börsaktier jag skulle köpa fick jag tänka till ordentligt först. Jag fick göra mig mödan att ta reda på information om de olika företagens verksamhetsinriktning, jag fick bedöma vilka utsikter till tillväxt deras verksamheter besatt, jag fick bedöma hur starka företagens finansiella ställning var, jag fick väga in det jag visste om företagsledningens kompetens, jag fick bedöma om aktiekursen redan beaktade dessa olika fördelar och nackdelar - jag fick väga in massor av olika faktorer i ekvationen.

    Det var aldrig uppenbart vilken aktie var den bästa placeringen. Det var en tämligen konst, och inte en klippt och skuren vetenskap, att välja. Men – det var mitt tänkande som avgjorde vilka val jag till slut fastnade för. Och min finansiella hälsa hängde på huruvida jag brydde mig att göra ansträngningen att tänka, samt på huruvida jag valde att vara ärlig mot mig själv. Mycket kunde ha gått fel. Det var kvaliteten på mitt tänkande – som berodde på mig – som avgjorde om jag spelade bort mina besparingar eller förmerade dem. Och det var aldrig så att någonting tvingade mig till att köpa Astra eller ASEA eller Volvo. Mitt tänkande kunde ha löpt i många olika alternativa banor. Det var mina val som avgjorde vilken bana mitt tänkande löpte i och vilka aktier jag därför till slut köpte.

    Eriks fria vilja i exemplet ovan var inte oändlig. Han hade att välja mellan det begränsade antalet kvinnor vars existens han kände till. Och min fria vilja i de två olika exemplen ovan var inte oändliga heller. I det första exemplet hade jag att välja mellan kanske 5.000 olika enskilda låtar och spellistor som jag hade fört in i min iPod. Och i det senare exemplet hade jag att välja mellan de typ 200 olika företag som var noterade på Stockholms-börsen på 1970-talet.

    Så fri vilja är aldrig oändlig. Din fria vilja är begränsad av de verklighetens fakta som du råkar vara ställd inför vid tidpunkten för din valhandling. Men inom ramen för de alternativ du ställs inför är det aldrig någon faktor som tvingar dig att välja ”åt ett håll” och inte åt ett annat.

    Men – det finns alltid en orsak till samtliga dina val. Dina val är ej ett undantag från lagen om orsak och verkan. Grejen är att du väljer vilken faktor bland många som är möjliga det är som skall utgöra orsaken till ditt val. Den faktor som utgör orsaken till ditt val är den faktor som du valde att fokusera ditt medvetande på. Om du valde att bli medveten om en viss faktor och inte en annan, i det kritiska valögonblicket, så var det den faktorn som orsakade ditt val. Inte genom att framtvinga ditt val – utan genom att motivera dig till att göra det valet. För att någonting i verkligheten skall motivera dig till att handla på ett visst sätt, måste du först bli medveten om den. Du måste välja att fokusera dina tankar på den saken som sedan motiverar ditt val.

    T.ex. om du försöker banta – då måste du tänka tanken att du verkligen vill gå ner i vikt när du ställs inför frestelsen att äta den där smaskiga hamburgaren. Annars kommer du att äta hamburgaren. Men, om du är noga med att komma ihåg hur viktigt det är för dig att gå ner i vikt, i det där kritiska ögonblicket då du känner doften av den grillade hamburgaren framför dig, då kommer du med all sannolikhet att avstå från den. Tanken som du väljer att göra ansträngningen att tänka – den motiverar dig till din handling - att avstå från hamburgaren. Annars så motiverar tanken på hur härligt den där hamburgaren skulle smaka dig till att strunta i din diet och käka upp hamburgaren. Du väljer – genom att själv bestämma vilken tanke du ska tänka – inom ramen för de tankar som står nära till hands.

    Någon kanske nu invänder att om man endast kan välja mellan de tankar som står till hands – då är ens valmöjligheter begränsade, och man ingalunda är ”fri”? En europé på Medeltiden skulle ju aldrig någonsin ha kunnat tänkt tanken att ”känguruer bär sina ungar omkring i en naturlig påse på magen”. Medeltidens européer hade ju aldrig sett några känguruer. De hade ju ännu inte upptäckt Australien! Så hur kan vi säga att människor har fri vilja? Jo, i varje ögonblick väljer vi bland de tankar som står till buds, givet vår dåvarande kunskapsmässiga kontext. Men vi bestämmer själva i det långa loppet den där kontexten. Så länge vi fortsätter med att välja att tänka, och handla på grundval av vårt hittillsvarande tänkande, kommer vi att expandera vårt medvetandes omfattning. Varje människa bestämmer själv i det långa loppet vilka tankar blir tillgängliga för henne genom att lära sig mera och mera – om hon väljer att upprepade gånger göra sig mödan att tänka. [Se mitt inlägg om intelligensens utveckling på ett annat ställe här på dNU för mera om detta: Den viljestyrda intelligensen - teorin .]

    Varje människa bestämmer själv, genom en serie av upprepade val, hur mycket hon ska expandera omfånget för hennes eget medvetande. Ju flera upprepade gånger varje människa väljer att tänka, desto mera blir möjligt för henne att åstadkomma i sitt liv. Så man är själv ansvarig för sitt eget öde då man besitter fri vilja. Ingen människa (som är vid sina sinnens fulla bruk) är en nickedocka som är styrd av faktorer utanför hennes kontroll. Deterministerna har helt fel.

    Fri vilja betyder m.a.o. ett slags ”frihet från tvång”. Eftersom människor själva styr sitt tänkande så styr de också sina handlingar. Och därmed styr de sina liv. Man råder inte för att man föds på jorden. Men vad man gör med sitt liv bestämmer man själv.

    Varför besitter just vi människor den för oss unika (såvitt vi känner till idag) egenskapen fri vilja? Det beror på att fri vilja är en egenskap som uppstår ur begreppsmässiga medvetenden – och människan är den enda idag kända levande varelsen som besitter ett begreppsmässigt medvetande. Det begreppsmässiga medvetandet är koextensiv med förnuftsförmågan. Eftersom vi människor bildar abstraktioner - d.v.s. ”begrepp” - och använder dessa då vi tänker, är våra mentala processer ofantligt mycket mera komplicerade än de hos övriga medvetna varelser, d.v.s. de icke-mänskliga högre djuren, - och på grund av komplexiteten hos våra medvetenden var evolutionen av den mänskliga arten med nödvändighet åtföljd av utvecklingen av den fria viljan. Vi måste själva reglera vårt medvetandes processer för att dessa ska kunna ske på ett sätt som möjliggör vår överlevnad. Den fria viljan är m.a.o. ett helt naturligt (ej övernaturligt, ej med Gud och religion förknippat) fenomen. Den syftar till att möjliggöra överlevnad för ett visst slag av levande varelser. På samma sätt som en haj måste ha starka käkmuskler och sylvassa tänder för att överleva måste vi människor ha fri vilja för att överleva. Dessa fakta om den fria viljan kan vi sluta oss till genom att helt enkelt varsebli verkligheten och integrera våra observationer.

    Det ligger således inget mystiskt eller motsägelsefullt i människans fria vilja. Den fria viljan är naturlig och fullt begriplig. Men - det krävs en tankeansträngning för att komma fram till förståelse av den saken!
    Last edited by henriku; 07-18-2020, 02:20 PM.

    Comment

    Working...
    X