Announcement

Collapse
No announcement yet.

Det är idag 75 år sedan...

Collapse
X
 
  • Filter
  • Tid
  • Visa
Clear All
new posts

  • Det är idag 75 år sedan...

    ...som de sovjetiska trupperna kom fram till Auschwitz och Birkenau. Man skulle kunna önska att det för alltid hade inneburit slutet på antisemitismen, men så är inte fallet. Judehatet är utbrett inom islam och även om få människor är nationalsocialister idag, så har den våldsförhärligande ismen fortfarande några anhängare i Sverige.

  • #2
    Judehat är en gammal företeelse. Judarna har själva valt att göra en skarp åtskillnad mellan judar och icke-judar. Det är däri vi finner rötterna till judehatet. Alla andra förklaringar är grundlösa förevändningar. Kristna har hävdat att deras hat mot judarna beror på att "det var judarna som dödade Jesus". Jag menar att alla påståenden iden vägen är nonsens.

    Comment


    • #3
      Jag tror inte att judarnas tendens att "höra ihop" har något med saken att göra. Samtliga etniska och religiösa grupper brukar nästan undantagslöst göra en skarp åtskillnad mellan "de egna" och "utomstående". Muslimer, medlemmar av kristna sekter, hinduer, buddhister, japaner, araber, kurder, kineser, vietnameser, medlemmar av olika stammar, o.s.v. Du kan mycket väl förklara etniska och religiösa motsättningar rent allmänt med den här lojaliteten mot de egna och fientligheten mot utomstående.

      Men - varför just judehatet? Judehatet övergår fientligheten som de flesta etniska och religiösa grupper traditionellt har utvecklat mot varandra. Judehatet verkar vara något utöver det "vanliga" etniska och religiösa hatet. Min hustru är vietnames. Och hon har gjort klart för mig att vietnameserna i allmänhet ej hatar amerikaner - trots vietnamesernas lidande under kriget för sådär 50 och 60 år sedan. Kriget tillhör det förflutna tycker vietnameserna. Men varför lever hatet mot judarna kvar ännu idag?

      Jo, jag tror att det helt enkelt beror på att många människor, även i västländerna, tar nonsens-idéer på allvar. "Mot dumheten kämpar självaste gudarna förgäves" som de gamla romarna sade.

      Comment


      • #4
        En fråga som är relaterad till det i nutid förekommande judehatet är fientligheten mot staten Israel. Vad beror det utbredda hatet mot Israel på - och varför ska vi bry oss? En diskussion om dessa frågor finns här Israel - varför ska vi bry oss?

        Comment


        • #5
          Förintelsen var ju ett storskaligt planerat och utfört industrialiserat folkmord i syfte att helt och hållet utrota judarna. Enbart begreppet "hat" räcker inte till som en förklaring för projektet, eftersom det rörde sig om ett så fanatiskt och vansinnigt hat att det övergick det mesta som i någon mening kan kallas för "hat".

          Comment


          • #6
            Hitler hade nog flera motiv. Judarna var (jämte zigenare m.fl.) lämpliga som syndabockar. Under kriget ville han också åt deras dyrbarheter.

            Judarna skiljer sig från andra etniska grupper genom sitt aktiva motstånd mot assimilering, vilket hängde ihop med tron på deras förbund med Gud. Brit mila var en ritual för att befästa deras avskildhet.

            Comment


            • #7
              Jag återkommer med ett mer utförligt svar. Vill bara först korrigera dig om en detalj. Det finns ingen text inom Talmud etc. som omöjliggör judisk assimilation. Däremot fanns det en period i den europeiska historien som --- med bakgrund utifrån de ständiga pogromerna och förföljelserna av judar --- där lärda och politiskt ledande judar och kristna kom till en överenskommelse för att gynna freden. De beslöt att ömsesidigt förbjuda varandras missionsverksamhet. Kristna skulle sluta att försöka konvertera judar till kristendomen och vice versa. Vad som senare skedde var att den uppgörelsen inom kristendomen bara betraktades som en tillfälligt och lokal uppgörelse som sedan föll i glömska, medan judarna (dvs. många av dem) höll fast vid uppgörelsen så som varande en överenskommelse om en för alltid gällande lag.

              Comment


              • #8
                De flesta judar, dvs. alla de som inte är strikt ortodoxa och därför inte har en strikt kod för frisyrer och klädsel, har lätt för att assimileras i olika länder. Assimilation är inte samma sak som att en folkgrupp måste ge upp en aspekt på sin identitet och försvinna, utan bara ett begrepp som gäller för de som klarar av att samleva fredligt och normalt med andra människor utan att tydligt särskilja sig från andra människor i vardagligt umgänge. De flesta judar och kristna, samt även många muslimer klarar av detta. (Andelen muslimer som klarar av att assimilera sig i Sverige idag är dock betydligt mindre än den motsvarande andelen för judar.)
                Det slarvas en del med begreppet assimilation. Att vallonerna har försvunnit som folkgrupp i Sverige medan romerna och samerna inte har det, innebär inte rakt av att romer och samer inte kan assimileras. För det finns ju många samer och romer bland oss, som ingen av oss märker att de är romer och samer. Och det finns ättlingar till romer och samer som inte känner sig som romer eller samer, men som är medvetna om sina ursprung. Det är också stor skillnad på en romsk individ som i Sverige alldagligt bär romska kläder och en romsk individ som bara gör det vid högtidliga tillfällen. Det är också stor skillnad mellan romer som går i svensk grundskola och som vidareutbildar sig jämfört med en romsk individ som aldrig går i en normal svensk skola.
                För de flesta kändis-judar i USA, typ politiker och skådisar, gäller att om de inte själva råkar påpeka att de är judar i något sammanhang, så har vi ingen aning om det. De är i regel så starkt assimilerade att vi inte kan veta att de är judar.

                Detta om detta.

                --------

                Nationalsocialismen var en både socialistisk, nationalistisk och konservativ ideologi. Filosofiskt var den grundad i en mix av pragmatism och dogmatism. (Alf Ahlberg kallade den med rätta för en "subjektivistisk kult".) Detta innebar flera saker inom flera samhällsområden, men det starkaste och mest bestående inslaget i nationalsocialismen var den uttalade viljan att motarbeta "juden"/judendomen. I retoriken var ordet "juden" på en och samma gång en stiliserad kollektivistisk beteckning på alla judar, likasåväl som på en enskild jude. Nationalismen och socialismen kombinerades på så sätt med en extrem rasism, en ideologisk raslära. Den var djupt kollektivistisk och gravt altruistisk, samt mytologiserande. Hitler använde ofta ordet "folkfördärvare" om judar för att knyta ihop de olika premiss-trådarna, vilket han gjorde i Mein Kampf, i diverse propagandaskrifter och i många tal. Folkfördärvaren var, enligt mytologin, en framodlad lägrestående -- egoistisk -- ras, vars girighet och torftighet hade utformats i ökenområden. Och vars etiskt-negativa rasegenskaper fortsatte att gå i arv hos avkommorna även inom urbana och s.k. ariskt, eller germanskt, uppbyggda miljöer.
                Hela världen kände till kärninnehållet i den nationalsocialistiska ideologin, som bl.a. legitimerades av så kallade vetenskapliga rön från det Rasbiologiska Institutet i Uppsala. Och som också hade uppmuntrats av islamismen.

                I den europeiska historien brukar vi få läsa om de kristnas förföljelser av judar. Det fokuseras mindre på muslimernas förföljelser av judar och vad gäller de europeiska pogromerna mot judar så känner de flesta inte ens till att den första av de stora pogromerna mot judar i Europa iscensattes av muslimer (i Spanien), inte av kristna.
                Inom islam fanns sedan 600-talet krav på att judar (och även kristna och andra icke-muslimer) skulle likvideras. Detta praktiserades till och ifrån, och ibland storskaligt. Nationalsocialismen och flera av de rasistiska ideologerna under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet plockade till sig en hel del av detta från islam.
                När Andra Värlskriget pågick kunde därför stormuftin av Jerusalem bosätta sig i Berlin och en eller flera gånger i veckan skicka radioprogram därifrån till muslimer i Nordafrika; med den ständigt repeterade ordern: "Döda judarna!". Det fanns inte en enda radiosändning där inte det budskapet fanns med. Den rättrogne muslimen skulle uppsöka judarna och döda dem varhelst så kunde ske.
                Stormuftin träffade bara Hitler vid några få tillfällen, men han hade direktkontakt med Adolf Eichmann och var väl insatt i hela Förintelseprojektet. Avsikten var att det skulle fullbordas i Palestina. Hans förhoppning var att Rommel skulle segra, och att därefter 24 SS-soldater som var stationerade i södra Italien, skulle ta sig till Palestina och arrangera det hela. Denna särskilda Einsatzgrupp var inte större än som så, bara 24 man. För de räknade med att tusentals muslimer skulle hjälpa dem med de praktiska göromålen.

                Efter Andra världskriget spreds nationalsocialister, som rättvisan aldrig fick tag i, över hela världen. Mest omskrivna och filmatiserade är berättelserna om de som tog sig till Latinamerika. Men avsevärt många fler bodde kvar i Tyskland, både i Öst och i Väst; och flera av de i öst blev inrollerade i Stasi med KGBs goda minne. Den världsdel som tog emot flest nationalsocialister på flykt var dock inte Latinamerika. Betydligt fler nationalsocialister bosatte sig i Egypten och i Syrien, samt i övriga Mellanöstern (utom i Israel). En del av dem konverterade till islam, och det ideologiska arvet efter dem lever kvar den dag i dag, t.ex. i Gaza där både Mein Kampf och Sions Vises protokoll ständigt ligger i toppen på bokhandlarnas försäljningslistor, näst Koranen.
                Hela SS-avdelningar bosatte sig tillsammans i Syrien, och många nationalsocialistiska officerare, från generaler och neråt, tog sig till både Syrien och Egypten. I Egypten bosatte sig främst f.d. officerare i ett särskilt jetset-område i Kairo, och stormuftin som också bodde just där höll under flera år öppet hov med dem. Några av nationalsocialisterna enrollerades i utvecklingen av Egyptens raketutvecklingsprogram (som det lyckligtvis inte gick så bra för), samt som strategiska militära ledare.

                Det här större perspektivet -- med växelverkansförhållandet mellan nationalsocialismen och islam -- är viktig att känna till, om vi ska kunna förstå hur och varför judarna fortfarande är så förföljda och hatade idag. Ingen jude kan idag fredligt strosa omkring helt ensam i judisk klädsel på gator och torg i Bagdad, Damaskus eller Kairo. Men hundratusentals araber och muslimer lever fredliga liv och har hög levnadsstandard idag i det pyttelilla landet Israel. Och i Malmö är det nu farligt för ensamma judar att gå omkring med kalott på sig. Så var det inte för t.ex. trettio år sedan.







                Comment


                • #9
                  Fråga om #7:
                  Håller du isär begreppen integration och assimilation? Judar kan vara väl integrerade i ett europeiskt samhälle, men om de inte var starkt emot assimilering skulle äktenskap mellan judar och icke-judar förmodligen vara vanligare.

                  Comment


                  • #10
                    Påhak på #7:
                    Rabbin Ute Steyer i judiska församlingen skickade mig länken -https://jfst.se/judendom-judar/judis...e-namngivning/. Brit mila har bl.a. funktionen att skilja ut judar från icke-judar, vilket uppenbarligen syftar till att motverka assimilation.

                    Comment


                    • #11
                      Jag skiljer inte så mycket i mitt tänkande mellan begreppen integration och assimilation. Jag tänker på integrationen mest som processen och assimilationen mest som resultatet.

                      Omskärelse (som är ett stympningsövergrepp som bör förbjudas) kan ses som ett sätt att särskilja, fast det syns inte när människor har kläder på sig. Klädesplagg och accessoarer som t.ex. en hidjab, en kalott eller ett krusifix-smycke kan också fungera som särskiljande symboler. Dessa kan dock snabbt tas av eller sättas på. Frisyrer är ett annat sätt att särskilja som syns likt kläder men inte kan bytas lika snabbt som en kaftan.
                      Vad som dock i realiteten är mer särskiljande är kulturellt beteende. Regler och kutym för umgänge är betydligt mer avgörande för integrationsmöjligheterna än vad olika slags attribut som t.ex. stilar, uttryck och språk är. Exempelvis är en tjej som inte får vistas i ett klassrum med killar och inte får befinna sig i en simbassäng om en man finns där, mer utsatt för integrationshinder än vad en tjej är som tvingas bära hidjab men som ändå får röra sig fritt och tänka och tala fritt.

                      Comment

                      Working...
                      X