Urkällan och välfärdsstaten

[henriku]

Välfärdsstaten är grundad på uppfattningen att den ”vanliga” (d.v.s. typiska) människan inte kan ta vara på sig själv. Välfärdsstatens lösning på detta påstådda problem är att de vanliga människorna ska ta hand om varandra.

Men om en människa inte ens har förmågan att ta hand om sig själv – hur ska hon då ha förmågan at ta hand om andra människor? Välfärdsstatens svar på denna fråga lär vara att ”många” vanliga människor kan tillsammans ta hand om varandra. Men detta är inget vettigt svar.

Filosofen Ayn Rand uttryckte välfärdsstatens dilemma på ett fyndigt sätt i sin roman Urkällan. Rand observerade att om man slår ihop ett stort antal nollor – då blir resultatet alltid noll. Hur många nollor man än slår ihop!

Ett annat sätt att uttrycka principen här är att om man slår ihop ett stort antal människor som var och en är hjälplösa – då får man som resultat bara en stor grupp eller samhälle som är hjälplös. Och välfärdsstaten är en ”självuppfyllande profetia” ifråga om den där hjälplösheten. Välfärdsstaten inskränker, och på sikt avskaffar, de enskilda människornas frihet. Och utan frihet kan ingen människa ens ta vara på sig själv. Så välfärdsstaten borgar för att alla människorna i längden går under.

I själva verket kan dock ”vanliga” människor klara sig själva – om de försöker – förutsatt att de lever i ett fritt samhälle. De kan klara sig själva (bortsett från metafysiska olyckor som att de drabbas av en dödlig cancertumör eller råkar bli överkörd av en lastbil) om de själva väljer att använda sitt grundläggande överlevnadsverktyg – vilket är deras eget förnuft. De människor som bryr sig att tänka brukar klara av sina egna liv.

Ayn Rand visade detta i Urkällan. Hon visade att en del av människorna väljer att tänka och försöka besegra verkligheten. Dessa är ”förstahandsmänniskorna”. En del andra människor försöker komma undan med att inte göra sig mödan att tänka. Istället för att tänka själva försöker de besegra andra människor. Istället för att försöka själva besegra verkligheten försöker de besegra de förstahandsmänniskor som besegrar verkligheten. Dessa parasiter är ”andrahandsmänniskorna”. Andrahandsmänniskorna försöker parasitera på andra människors tänkande istället för att göra sig mödan att tänka själva.

De parasitära andrahandsmänniskorna klarar av sitt sätt att leva endast så länge som förstahandsmänniskorna tillåter dem att göra det. Och endast så länge som förstahandsmänniskorna orkar med att dra lasset. När förstahandsmänniskorna säger ”Nej!” – alternativt när förstahandsmänniskorna inte orkar med parasitismen längre och själva går under – då är andrahandsmänniskornas spel förlorat. Parasiterna (d.v.s. andrahandsmänniskorna) behöver tänkarna – men tänkarna behöver inte parasiterna.

Romanen Urkällan blottlägger de djupaste filosofiska orsakerna till att en välfärdsstat inte kan lyckas. Det beror på att självständiga människor (d.v.s. förstahandsmänniskorna) behöver frihet – och livet kan endast uppehållas av de människor som väljer att vara självständiga.

Läs Urkällan, så får du ett helt nytt perspektiv på tillvaron – kanske rentav en starkare lust att leva. Det har mera än fem miljoner människor redan gjort sedan romanen först publicerades på engelska år 1943.

[Filip Björner]

Håller med dig om allting, utom en sak. Jag kan bara inte ta det där v-ordet som du använder i min mun. Jag kallar skiten för våldfärdsstaten. Det är en sådan färd det handlar om.

[henriku]

Jo, Filip. Strängt taget borde jag sätta citattecken runt "välfärd"s biten i ordet. Eller använda ditt ord - våldfärdsstaten. Men jag tycker att jag gör det väldigt tydligt i allt jag skriver att jag inte godkänner "välfärds"staten. Och jag förklarar ju för alla som vill lyssna att "välfärds"staten i själva verket förstör välfärden - som i själva verket skapas av de kvarvarande inslagen av kapitalismen som vi trots allt njuter av.

[Weasel]

"Välfärdsstaten är grundad på uppfattningen att den ”vanliga” (d.v.s. typiska) människan inte kan ta vara på sig själv. "

Nej. Tvärtom.
välfärdsstaten är grundad eftersom de människorna som INTE kan ta vara på sig själva ska få hjälp och stöd med detta.
människor som kan ta vara på sig själva , alltså människor som är friska och har en betald bostadsrätt och en fast anställning sedan 40 år får naturligtvis ingen som helst hjälp från välfärdsstaten.

Nuförtiden är det ju så att inte ens de som inte kan ta vara på sig själva får någon hjälp av välfärdsstaten, så påståendet att vanliga människor skulle få någon slags hjälp är absurt .

[henriku]

Svar till kommentar #4:

Weasel:

Socialdemokraterna skryter med att de står för en "*generell* välfärdspolitik"! Socialdemokraternas välfärdspolitik går ut på att "de breda folklagren" skall erhålla sociala förmåner. T.ex. den allmänna pensionen. Socialdemokraterna förutsätter att "vanliga människor" inte klarar av att trygga sin egen ålderdom. Därför, vill Socialdemokraterna, att den stora majoriteten av folket ska vara beroende av staten för att klara sig på sin ålderdom.

Likaså vill Socialdemokraterna att samtliga barn ska gå i skattefinansierade kommunala skolor, att samtliga medborgare ska vara beroende av landstingskommunala sjukhus för sin sjukvård, likaså tycker Socialdemokraterna att inga medborgare skulle ha råd att bo någonstans utan statlig hyresreglering och statliga bostadsbidrag. O.s.v.

Det finns hur många exempel som helst på att välfärdsstatens upphovsmän ej tror på "vanliga människors" förmåga att ta vara på sig själva. Den svenska modellen vilar på premissen att majoriteten av medlemmarna av mänskligheten utgörs av hjälplösa vårdkollin. Och det där snacket om att "hjälpa de svaga" är bara kamouflage, ett svepskäl och ursäkt för att skada de starka - d.v.s. de livskraftiga medlemmarna av mänskligheten, producenterna som håller mänskligheten vid liv.

[Weasel]

Svar till #5

Då får du väl skriva att du vill avskaffa den "generella välfärden" istället för "välfärdsstaten" ?
Man skulle kunna tro att det är samma sak , men det är det definitivt inte.

Om du googlar kommer du sr att det finns gott om sjukhus och vårdcentraler som drivs i privat regi. Du kommer även hitta några tusen friskolor.
Den tiden som du talar om , när sossarna ansåg att all sjukvård och alla skolor skulle vara statliga/kommunala , upphörde för ca 30 år sedan.

Du skriver att socialdemokraterna tycker att inga medborgare har råd att bo någonstans utan statliga bostadsbidrag.
Bra.
Kan du då vara så vänlig att posta en länk till den myndigheten där man beställer bostadsbidrag ?
Jag känner folk som bor i villor och radhus och bostadsrätter och alla skulle dom mer än gärna ta emot ett statligt bostadsbidrag varje månad.
Jag känner även en hel del människor som bor i hyresrätter men som ändå inte har fått det där statliga bostadsbidraget som socialdemokraterna tycker att dom har rätt till.
Så var vänlig att posta länken, tack.
För det kan väl inte vara så att det där bostadsbidraget som du placerar i kategorin "generell välfärd åt alla vanliga människor" i själva verket är behovsprövat och därför inte tillfaller de vanliga människorna som får sin ekonomi att gå ihop...?

Har du tänkt på att de där starka och livskraftiga medlemmarna av mänskligheten , som du pratar om, bara befinner sig ett rattfyllo eller ett brustet blodkärl ifrån att ramla över i gruppen "de svaga" ?
Berätta gärna vad din lösning är i den situationen ?
Vill du ha ett samhälle som låter den svaga (som var stark fram tills dess att rattfyllot körde på honom ) svälta ihjäl på gatan ?
(det är helt ok om du vill ha ett sånt samhälle och jag har inga moraliska synpunkter på det - jag är bara nyfiken på om det är så att du vill ha ett sånt samhälle eller om du tillhör den ganska så stora skaran tokliberterianer som faktiskt inte förstår att det samhället blir den logiska konsekvensen om man avskaffar välfärdsstaten )

[henriku]

Svar till kommentar #6:

Jag ser att du sitter fast i moralläran altruismen. Och därför godkänner du välfärdspolitiken. Du har förvisso pekat på en svaghet i min formulering i ett inlägg ovan. Jag skrev att Socialdemokraterna anser: att alla "vanliga" människor saknar förmågan att ta vara på sig själva och därför behöver den "generalla" välfärdspolitiken. Du påpekar att Socialdemokraterna menar att alla "vanliga" människor kan komma att behöva välfärdspolitiken och därför ska ha den.

Mitt svar är att samtliga "vanliga" människor kan komma att behöva andras hjälp om de misslyckas med självansvaret. Ja - men då borde de vara beroende av andra människors frivilliga hjälp, inte av välfärdspolitik. De har nämligen inte en rätt till andra människors hjälp bara för att de behöver den. Moralläran altruismen är nämligen falsk. En människans problem ger inte den människan en inteckning på andra människors liv. Om du bryter benet, Weasel, då får jag bidra till din försörjning om jag vill. Men du har ingen rätt att bussa staten på mig och ge den i uppdrag att konfiskera mina pengar för att betala din sjukvård. Jag är inte skyldig att vara din slav, Weasel. Att ofrivilligt tjäna en annan människa är självaste definitionen på begreppet slaveri.

Så nu har jag svarat på din fråga om "vad är din lösning i den här situationen?" Frivillig privat välgörenhet - istället för välfärdsstatens slaveri.

Sedan är det en annan sak att, trots det du säger, så är stora delar av den "generella välfärdspolitiken" faktiskt inte behovsprovade. Den stora medelklassen, som ingalunda är fattig och i behov av andras hjälp, mottar skattefinansierad sjukvård, utbildning, pensioner o.s.v. Som om medlemmarna av den inte kunde ta vara på sig själva med hjälp av privata besparingar och försäkringar.