Announcement

Collapse
No announcement yet.

Bra lagar och dåliga lagar - hur ser de ut?

Collapse
X
 
  • Filter
  • Tid
  • Visa
Clear All
new posts

  • Bra lagar och dåliga lagar - hur ser de ut?

    Det finns både bra lagar och likaså finns det dåliga lagar. T.ex. måste väl alla hålla med om att regeringen i Nazityskland ofta stiftade mycket sämre lagar än vad vår egen regering gör i dagens Sverige?

    Men vad är egentligen en bra lag respektive en dålig lag?

    Till att börja med kan vi observera att samtliga lagar - vare sig de är bra eller dåliga - alltid beivras med våld. Om en medborgare bryter mot ett lands lag - då straffas hon - i diktaturer likaväl som i parlamentariska demokratier. Och straffet består alltid på något sätt av någon form av våldsutövning. Om en brottsling döms till fängelse, t.ex. - då måste myndigheterna spärra in henne och hindra henne från att rymma från fängelset med våld. Och om en brottsling döms till böter - då måste hotet att polisen kommer att med våld beslagta brottslingens egendom finnas, ifall brottslingen dristar sig till att vägra att betala in de ålagda böterna till staten. Om en brottsling döms till utvisning - då måste polisen föra ut henne från landet med våld ifall hon försöker stanna. Och om en brottsling döms till dödstraff eller kroppsbestraffning - då är det ju varseblivningsmässigt uppenbart att det är fråga om våld.

    En bra lag måste därför vara en regel som innebär att våldet, som ingår i straffet, utövas på ett sätt som är moraliskt gott. Vilken sorts våld är då moraliskt gott?

    Svaret är enkelt: Endast försvarsvåld!

    Privatpersoner har en moralisk rätt att tillgripa våld endast när en annan initierar bruk av våld mot dem - och de försvarar sig mot det angreppsvåldet. Om min granne bryter sig in i min lägenhet och försöker nalla min stereo har jag en moralisk rätt att handgripligen försöka fösa ut honom ur min lägenhet - utan stereon. Om min granne då slår mig på käften har jag en moralisk rätt att slå tillbaka.

    Men om min granne bara fräser åt mig ”Ayn Rand var en bitch!” - då har jag inte någon moralisk rätt att använda våld mot honom. Oavsett hur arg jag då blir. Att blott och bart säga något som jag inte håller med om - det är ju inte att initiera våld mot mig. Eller om min granne sover med min hustru (och då detta inte är fråga om en våldtäkt) - då har jag inte någon moralisk rätt att använda våld mot honom (och inte heller har jag rätt att våldföra mig på min hustru). Oavsett hur förbannad jag blir. Att gå bakom ryggen på mig och att kränka min ära - det innebär inte att vare sig min granne eller min hustru initierar bruk av våld mot mig.

    På samma sätt som privatpersoner endast har en moralisk rätt att använda våld i försvarssyfte - d.v.s. när någon annan har initierat bruk av våld mot dem - har även staten endast en moralisk rätt att använda våld när någon medborgare (eller utlänning) har initierat bruk av våld (om angreppsvåldet utövas inom landet är det polisens sak, om angreppsvåldet kommer från en främmande regering är det militärens sak). Om det är moraliskt förkastligt för en privatperson att tillgripa våld när ingen annan har initierat det - varför skulle det då vara mindre förkastligt för staten att tillgripa våld när ingen annan har initierat det?

    En bra lag är således en lag som förbjuder någon form av initierandet av våld. Därför att i sådana fall är det moraliskt lovvärt att staten använder våld för att straffa den som bryter mot lagen. Den som bryter mot en sådan lag måste ju initiera bruk av våld när hon bryter mot lagen. Och då är det med logisk nödvändighet fråga om försvarsvåld när staten griper in och straffar den lagbrytaren. Exempel på lagar som förbjuder initierandet av våld är lagar emot exempelvis: mord, misshandel, våldtäkt, rån, stöld, vandalism, nedskräpning och bedrägeri (bedrägeri är en indirekt form av initierandet av våld, eftersom en bedragare övertar en människas egendom utan hennes medgivande). Sådana bra lagar förbjuder människor att fysiskt beslagta eller skada andra personer eller andra personers egendom.

    Så en bra lag är en lag som förbjuder någon form av initierandet av våld. Och en dålig lag är då logiskt nog en lag som förbjuder något slag av handling - vilket som helst slag av handling - som inte innebär ett initierande av våld. Exempel på sådana lagar är lagar mot: kritik av statens politik - avfallande från den allmänt accepterade religionen - homosexualitet - föräktenskapligt sex (förutom när det gäller vuxnas sex med mindre-åriga) - o.s.v. På vilket sätt utövar en medborgare våld om och när hon säger, t.ex., att skatterna är för höga eller att ett krig som staten håller på med är orättfärdigt? På vilket sätt utövar en medborgare våld när hon förnekar att Bibeln eller Koranen är Guds ord? På vilket sätt utövar en medborgare våld när hon älskar en (vuxen) individ av samma kön? På vilket sätt utövar en medborgare våld när hon sover med en person som hon känner åtrå för, men som hon ännu inte är gift med?

    Men varför är lagar mot icke-våldshandlingar ”dåliga”? Tja, en orsak har vi redan rett ut. Vi har ju redan konstaterat att det är omoraliskt för en privatperson eller staten att sätta igång med våldsanvändning när ingen annan har satt igång med det först. Men det finns två djupare, mera filosofiskt djuplodande orsaker än detta till att lagar mot icke-våldshandlingar alltid är dåliga lagar.

    Dessa orsaker är två enkla faktum: Att förnuftet är människans grundläggande medel att upprätthålla sitt liv samt att våldet negerar förnuftet.

    Människor måste handla för att skaffa sig de värden- som t.ex. mat, vatten, bostäder o.s.v. - som de behöver för att överleva. Så de måste vara fria att handla. Och de måste tänka igenom hur de skall handla, för att kunna räkna med att handla rätt. Så de måste vara fria att tänka. Människor kan inte leva om de hindras från att tänka och/eller om de hindras från att handla på grundval av sitt tänkande.

    Och närhelst du använder våld mot en annan människa - då hindrar du henne från att ge utlopp för sitt förnuft. Antingen hindrar du henne bokstavligen från att kunna tänka. En människa kan, t.ex., inte tänka medan hon plågas på en tortyrbänk eller när en kula genomborrar hennes hjärna. Eller så hindrar du henne från att handla på grundval av det tänkande som hon faktiskt har utfört. Om du t.ex. låser in en människa i ett rum mot hennes vilja - då hindrar du ju henne från att göra saker som hennes förnuft säger henne att hon bör göra (som, t.ex., att åka till jobbet).

    Det är en allmän princip att ju mera våld som en människa utsätts för, i desto mindre utsträckning kan hon använda sitt förnuft för att upprätthålla sitt liv.

    Så det är alltid skadligt för livet i största allmänhet att tillgripa våld - om och när ingen annan redan har initierat dess´ användning. Och alla dåliga lagar innebär att staten på något sätt använder våld mot människor som inte själva redan har börjat använda våld. Och detta skadar livet. Förnuftet är ju den människans tillgång som betyder mest för hennes överlevnad. Och staten motverkar denna tillgång, förnuftet, närhelst den använder våld mot människor som inte själva redan har börjat använda våld.

    Men har vi några dåliga lagar i dagens Sverige? Har vi några lagar som förbjuder företeelser som inte innebär våldsanvändning? Vi har väl inte några lagar som (på ett direkt sätt åtminstone) hindrar människor från att kritisera staten? Vi har väl inte lagar mot kätteri och blasfemi i dagens Sverige? Vi har väl inte lagar mot homosexualitet och föräktenskaplig sex (så länge det är fråga om vuxna)?

    Nej, tack och lov har vi inte sådana lagar. Men vi har likväl åtskilliga andra sorters lagar som förbjuder företeelser som inte innebär våldsanvändning. Några exempel på sådana lagar är lagarna mot bruk av narkotika (när det gäller vuxna), lagarna som hindrar utlänningar att flytta till Sverige (d.v.s. lagar som begränsar invandringen), lagarna mot ”hets mot folkgrupp” och lagarna mot prostitution (så länge det är fråga om vuxna).

    På vilket sätt utövas våld om en vuxen människa fattar det idiotiska beslutet att själv injicera heroin eller sniffa kokain? Hon förstör visserligen sitt eget liv - men på vilket sätt våldför hon sig på andra? Och på vilket sätt utövas våld om en fattig människa från ett annat land flyttar till Sverige i syfte att arbeta och skaffa sig ett bättre liv? Och på vilket sätt utövas våld om en usel bigott visar vilken tölp hon är genom att häva ur sig nedsättande rastillmälen? Och på vilket sätt utövas våld om en vuxen kvinna (eller man) av egen vilja säljer sin kropp därför att hon tycker att pengarna är viktigare än sitt eget människovärde (Men om en hallick med våld tvingar en kvinna eller en man till prostitution - då måste polisen givetvis ingripa.)?

    Vi har alltså åtskilliga dåliga lagar i dagens Sverige. Sverige är därför i stort behov av politiska reformer!
    Last edited by henriku; 07-15-2021, 03:30 PM.
Working...
X