Announcement

Collapse
No announcement yet.

Kollektivismens avskyvärda frukter

Collapse
X
 
  • Filter
  • Tid
  • Visa
Clear All
new posts

  • Kollektivismens avskyvärda frukter

    Under åren 1935 till 1976 tvångssteriliserades ca 60.000 svenskar. Ett syfte var att rensa befolkningen från rasmässigt eller arvsmässigt ”undermåliga element”. Ett annat syfte var att spara pengar åt staten genom att förhindra att vårdkrävande handikappade föddes. Ett tredje syfte var att förhindra att kvinnor som av myndigheter bedömdes vara ansvarslösa fick barn.

    Den nämnda rashygienspolitiken inleddes år 1935 då Sveriges riksdag antog en steriliseringslag med acklamation. Det var Socialdemokraterna som var pådrivande. Men de borgerliga politikerna bjöd inget nämnvärt motstånd.

    Denna skamfläck på den svenska välfärdsstaten har i många år tigits ihjäl av såväl politiker, journalister och intellektuella. Det är tämligen lätt att förstå varför våra politiker har tigit. Alla de politiska partierna stödde ju tidigare rashygienpolitiken. Politikerna har därför haft något skamligt att dölja. Men varför har även journalisterna och de intellektuella tigit?

    Och varför var alla de politiska partierna tidigare eniga om rashygiensprogrammet?

    Den dåvarande Socialdemokratiska socialministern Margot Wallström sade att det som skedde var ”ett barbari”. Hon menade att det skedda endast kan förstås i ljuset av den tidsanda som rådde när det begav sig och som alla som då levde var en del av.

    ”Tidsandan” – där har vi nyckeln till att förklara barbariet. Tidsandan under åren 1935 och 1976 var givetvis kollektivismen. Tiden från 1930-talet fram t.o.m. 1970-talet var ju en ”röd tidsålder”. Socialismen var ju poppis i Sverige på den tiden. I stort sett samtliga ledande politiker, journalister och intellektuella var mer eller mindre anhängare av idén kollektivismen. Socialdemokrater, konservativa, kommunister, socialliberaler, alltihopa! Enligt kollektivismen är individen blott och bart en atom bland miljoner andra som ingår i kollektivet. Enligt kollektivismen är det bara rätt att offra sådana enskilda atomer när det synes gagna det överordnade kollektivet.

    Filosofen Ayn Rand hade rätt. Rasismen och socialismen är bara två litet olika varianter av samma grundläggande fenomen – kollektivismen. Därför är det inte konstigt att Sveriges rashygienprogram infördes på 1930-talet då socialismen gick framåt – och att det upphörde först på 1970-talet då socialismen började förlora sin styrka i den svenska kulturen och politiken.

    På 1980-talet och senare har individualismen och kapitalismen gått framåt i Sverige, åtminstone i kulturen. Det är nog förklaringen till att äntligen – efter alla dessa år – har tvångssteriliseringarna blivit uppmärksammade och offentligen fördömda.

    Vi får hoppas på att individualismens och kapitalismens inflytande fortsätter att växa i Sverige framöver.
    Last edited by henriku; 10-28-2021, 07:28 AM.
Working...
X